Nu så - som flera av er redan vet tog mitt liv en ny vändning i onsdags 18/1 när jag fick veta att jag har cancer i halsen (lymkörtlarna) och i/på tungan (nu kan man sluta läsa om man vill eller fortsätta) efter drygt 3 veckors undersökningar och ökad ångest för var dag. Nu vet vi även om det är overkligt - känns fortfarande som jag är med i en B-film.

På måndag ska jag och min älskade Lauri åka till Lund (där all behandling kommer att ske) för att få veta när och vilken/vilka behandlingar som komma skall. I fredags var jag hos tandläkaren för röntgen (hemskt) och undersökning (om du läser detta Bodil känner du igen det) vilket visade att det finns en skugga i käken som måste utredas vidare. Livet suger fett ibland!!!!!!

Jag har funderat kring att jag tycker att jag redan upplevt tillräckligt med jävlighet i livet men vad är det som gör att vågskålarna ändå väger någorlunda jämt? Jo - min bestämda tanke och uppfattning är att "mina" människor - min familj, min släkt, mina vänner, mina arbetskamrater, mina bekanta är en enorm rikedom. Jag har tänkt mycket på hur mycket ni alla betyder för mig och mitt välbefinnande. Tänk att glida igenom livet utan krångel men att vara ensam - jag skulle aldrig vilja ha det så. Så trots allt - jag vill inte byta liv eller ha det annorlunda.

Jaha - spännande att se om detta funkar. Varför - jo rent egoistiskt tror jag att detta kan fungera terapeutiskt samtidigt som jag vill "finnas" levande för de som kommer att läsa och kanske följa mig här. Jag vill även uppdatera mina människor om vad som händer i mitt liv just nu. Sedan - jag tycker ju om att skriva (kommer inte vara textpolis här) och jag har så många tankar och funderingar som jag vill dela med mig av. Nu ska jag äta lite mat -återkommer om en stund när jag ser om detta har fungerat och då ska jag skriva mer om varför jag skapar denna blogg.